Den demokratiska mötesplatsen

Den demokratiska mötesplatsen där man samlas i cirkel, debatt, samtal, kultur, få vara betraktare eller aktiv deltagare är allt viktigare i dagens samhälle. Tre mötesplatser är Våra gårdar, Bygdegårdarna och självklart Folkets Hus och Parker. I en digitaliserad tidsålder där nyanserna är svåra att få fram bland tangenttrycken är samtalet mellan oss och möjligheten att se varandra i ögonen och ta del av kroppsspråket så viktigt.

Jag skrev igår om saknaden av samtalet där man lyssnar på varandra och värderar vad den andre har att säga. Att inte bara mata på med tio i topplistan på one-liners. Jag har själv varit duktig på just detta. Skjuta från höften med one-liners och hoppas den träffar motståndaren i solarplexus och att man får morgondagens rubriker i media.

Men det roliga med politiken är när man sitter kring sammanträdesbordet, gärna inte för många, så att alla blir sedda och får möjlighet att tala, och tillsammans bryter idéer för att finns lösningen på det aktuella problemet som ligger på bordet. Hur man från de olika perspektiven, både gällande ideologi, bakgrund och erfarenheter, finner vägar fram. Hur man väger de olika tankarna som deltagarna lyfter. Finner kompromisser som alla kan leva med och som ger en lösning. Efter ett sådant möte så känner jag mig tillfredsställd. Man gör skillnad och medborgarna får en lösning på något som varit ett problem. 

Problemet med denna typ av demokratisk problemlösning är att det som sägs i rummet stannar i rummet, just för att det ska finnas en öppenhet och att man som deltagare ska våga testa ideér som man inte alltid står för till hundra. Jag använder uttrycket ”provprata”. Att alla ska våga slänga upp alla tankar på bordet så vi sedan kan börja sortera, resonera och utveckla för att nå målet. Med detta så blir det svårt för väljarna att se vad deras förtroendevalda sysslar med. Att kunna se att man bidragit med något som gjort vardagen lättare. 

Om jag utifrån detta då går tillbaka till där jag började med den demokratiska mötesplatsen. Där förtroendevalda och medborgare kan mötas och känna tillit till varandra. En grund för att föra förtroliga samtal om vad som sker och vad som bör ske. Tilliten till att de förtroendevalda har som mål att göra saker och ting bättre. Men att vägen och målet kan se olika ut utifrån sin ideologiska övertygelse och erfarenheter. 

Därför bör politiken den kommande mandatperioden på alla nivåer se till att dessa demokratiska mötesplatser får ett givet utrymme och att civilsamhället, folkrörelserna får resurser att driva lokalerna och möjligheter till utveckling. 

Det digitala samtalet är ett bra komplement men kommer aldrig att kunna ersätta det fysiska mötet. Det har under pandemin blivit uppenbart. Då vi varken i skrift eller framför kameran kan få fram nyanserna och se kroppsspråket som säger så mycket mer än ordet hur ens förslag mottages. 

Nu fyller vi på kaffekoppen och går ut i solen…

4 månader sedan
4 månader sedan
4 månader sedan
5 månader sedan
5 månader sedan
5 månader sedan
facebook Twitter Email